den längsta dagen

Överallt läser man om planer för-, resor till- och drömmar om midsommarfiranden. Själv ska jag arbeta. Visserligen självpåtaget, men jag passar ändå på att tycka lite synd om mig själv. Hade inget planerat, inga inbjudningar, inga egna initiativ.

En midsommarafton utan riktiga planer riskerar annars leda till samma känsla som vid en majbrasa, där alla i folksamlingen utom en själv tillhör ett par. Som om man använt någon annans biljett för att komma in, till en föreställning riktad mot en helt annan målgrupp än den man själv tillhör.

Så när chansen att jobba midsommar, och istället slippa jobba på julafton dök upp, hög jag likt en korkad mört i viken nedanför mammas hus. Familjen då före festen nu, antar jag.

Så ta gärna en besk droppe extra för min skull, om du känner för det. När fredagskvällen kommer skålar jag i mineralvatten.

Botten upp och glad sommar!

klagovisa

Jag ska genomgå en mindre operation i munnen. En igenkloggad salivkörtel. Visst fan låter det sexigt?!

Läkaren som först undersökte mig använde inte handskar. Han smakade piss. Dessutom var åkomman tydligen ovanlig, för ett tiotal läkarstudenter ville också undersöka. Jag gick med på det, mot löftet om att få en kortare väntetid.

Jag fick vänta i 18 månader.

Men nu är det tydligen dags. Dock verkar det som om landstingets datasystem totalt saknar internkommunikation mellan avdelningarna. Så idag fick jag två brev. Det ena med tiden för operationen. Det andra med en tid för blodgivning. De båda tiderna var inbokade samma dag. Och på samma klockslag.

Splitvision? Floating head-patient? What's up doc?

Till råga på allt lär jag säkert bli deformerad. Harmynt i underläppen. Konstant dreglande. Läspande. Het, hetare, hetast.

Jag dunkar på Illinois - Headphones för att lindra mitt lidande.