fredag, juni 22, 2007

den längsta dagen

Överallt läser man om planer för-, resor till- och drömmar om midsommarfiranden. Själv ska jag arbeta. Visserligen självpåtaget, men jag passar ändå på att tycka lite synd om mig själv. Hade inget planerat, inga inbjudningar, inga egna initiativ.

En midsommarafton utan riktiga planer riskerar annars leda till samma känsla som vid en majbrasa, där alla i folksamlingen utom en själv tillhör ett par. Som om man använt någon annans biljett för att komma in, till en föreställning riktad mot en helt annan målgrupp än den man själv tillhör.

Så när chansen att jobba midsommar, och istället slippa jobba på julafton dök upp, hög jag likt en korkad mört i viken nedanför mammas hus. Familjen då före festen nu, antar jag.

Så ta gärna en besk droppe extra för min skull, om du känner för det. När fredagskvällen kommer skålar jag i mineralvatten.

Botten upp och glad sommar!

4 kommentarer:

sara sa...

men du, vi ska ju fira din midsommar en dag senare, och då är det ju faktiskt MIDSOMMARdagen, så tekniskt sett är det fortfarande midsommar. det blir nog fest, så prepare!

Anonym sa...

Hoppas att du hade en trevlig midsommar på jobbet! Själv var jag i helvetet och det var finfint :)

/L

Malin Bäckman sa...

Midsommar kan vara en tillställning av värre slag också...själv tillbragte jag den bland en hoper kvasiintellektuella förståsigpåare som pratade vitt och brett om LIVET utan att veta ett enda dugg om det. Så jag satt på en sten i början av skogen och klappade en katt och studerade en kotte (har du verkligen insett hur komplicerat uppbyggd en grankotte är?)väldigt ingående.

Jag hade hellre arbetat med något vettigt just den dagen och sen varit vid en svart sjö med stillhet och närvaro.

/fröken

egoistiska egon sa...

jag skulle mycket hellre jobba midsommar än julafton, så du gjorde helt rätt!