coraçao
Det sitter där, något till vänster om mitten.
Jag har ingen kontroll över det.
Jag har ingen kontroll över det.
Det är lättpåverkat, det är passionerat. Det visar tydligt när något är värt att älska, värt att dela med sig av.
Musik, vänskap, text, så mycket som får det att skena.
Musik, vänskap, text, så mycket som får det att skena.
Det är vältränat. Kan pumpa i tid och otid, ta mig upp för backar, från hörnflagga till hörnflagga.
Men så ibland rusar det, för tidigt. När jag fortfarande vill mer,
när jag borde orka mer.
när jag borde orka mer.
Och ibland är det tjurigt, grått, kallt. Reagerar inte när det borde. Fast jag lovordar och säger att alla tecken är rätt, så sätter det sig emot. Hur mycket jag än ber det rusa.
För det sitter där, något till vänster om mitten.
Och jag har ingen kontroll över det.
Och jag har ingen kontroll över det.
3 kommentarer:
Hjärtat är en skum liten tingest
Jag är likadan, sammalika. Jävligt jobbigt ibland. Men jag vill tro att vi är en smula lyckligare än andra när vi är lyckligare också. (Förutom att vi faller tyngre alltså). Och vilka är det egentligen som kan resonera med sitt hjärta och säga till det hur det ska kännas? Är inte det ganska läskigt?
nina: Så sant som det är sagt.
sara: Det lät som någonting jag ska ta fasta på! Lyckligare också, då är det ju bara att jobba hårt för att hålla sig på den sidan.
Skicka en kommentar