apparently a nice young man
Häromdagen sprang jag på en granne i tvättstugan. Nivån på min tvätthög hade vida överstigit vad som kan ses som accepterat, men alla tvättider var uppbokade en vecka framöver så jag smög ner i tvättstugan i hopp om att kunna klämma in mig och min tvätt mellan två inbokade. När jag klev in stod hon där och vek sin tvätt. Siv.
Siv är väldigt noga med att städa efter sig i tvättstugan. Hon till och med torkar ur insidan av tvättmaskinen. Sen svabbar hon golven och spolar ur tvättmedelsfacken.
Hon stirrade förvånat på mig och min tvättkorg, tittade ner på sin klocka och fick ett ansiktsuttryck som hade kunnat tillhöra Kenny Starfighter. Hon frågade barskt med typiskt dagens ungdom-röstläge vad jag gjorde där. Jag förklarade min något prekära situation och undrade om jag eventuellt kunde få ta över maskinerna efter henne.
Jag måste ha uttryckt mig väldigt fint, för det kan knappast ha varit mitt utseende. Orakad med morgonfrilla, slitna jeans och en gammal tränings t-shirt utstrålar väl inte direkt svärmorsdröm, men hon fick plötsligt ett mycket vänligare ansiktsuttryck, tillät mig att ta över tvättiden och började prata.
Hon pratade och pratade som om hon precis brutit mot ett femtio år gammalt tystnadslöfte. Hon berättade om när hon flyttade in i huset när det var nybyggt, om sitt arbete innan pensioneringen, om sin lägenhet, om sina vänner. Det var kort sagt väldigt underhållande.
När jag, utan att hon bett mig, rensade luddfiltret i torktumlaren, var hon nära att svimma. Nämen inte behöver du... Nämen? Nä, vilken trevlig ung man! Hon frågade vad jag hette och när jag sa mitt namn sken hon om möjligt upp ännu mer, för tydligen bar jag samma namn som ett av hennes barnbarn. Hon frågade vilken lägenhet jag bodde i och när jag berättade att jag bodde längst upp utbrast hon; ahh, ateljevåningen!
Ateljevåningen. Det rullar finfint på tungan. Jag bor gärna i ateljevåningen. Jag bor gärna granne med Siv.
10 kommentarer:
Jag vill också bo i en ateljévåning! Men den där siv vet jag inte om jag litar på. Hon verkar snäll men håll dig väl med henne för rätt som det är så har du glömt att rensa luddfiltret och då börjar det ryka ur näsan på henne och hon har glömt att du är en välartad ung man. Jag hade en granne som var snäll när jag flyttade in men sen började hon skrika på mig och lämna lappar i min brevlåda om att jag stängde dörren för hårt, undertecknad Grannarna. Jag är nog en av de få som har förmågan att stänga en dörr så hårt att sakerna på badrumshyllorna hos grannen trillar ner!
Haha!
Låter som hon har dålig erfarenhet av ungdomar;)
Ateljévåning..ahh...min mormor pratar alltid om lägenheter som VÅNINGAR. Typ "har du flyttat till din nya våning nu?" Yeah sure, min etta är en våånining?;)
Hahaha! Jag har också en farmor som pratar om lägenheter som våningar :) Hmmm, studentvåning, tror du det funkar?
Och en sak till, håll dej väl med Siv, det tror jag du kan tjäna på :)
kanina: Ooh, den dubbelsidiga grannen, läskigt! Jag ska vara på min vakt mot Siv.
annaluna: Visst är det underbart!? Den äldsta generationen använder många fina ord vi inte får låta försvinna.
ann: Lätt att det gör! Kåken du bor i innehåller alltså ca sextio våningar... Fasligt högt!
Och ja, will do. Hålla mig väl med Siv alltså.
Underbara Underbara Siv!
En tvättstugetant av hennes kaliber månne du vara varsam om. Hon kan gott vara en källa till fortsatta trivsamheter.
Ateljévåing låter fint. Även om jag har valt att ha en våning. Och en ateljé. Fast på olika ställen. det är skönt att separera fritid och arbetstid.
// Fröken
Jag träffade henne i trapphuset igår igen, och hon hälsade glatt på mig, så jag tror att jag fortfarande ligger på plussidan!
Ja jag vet inte riktigt vad hon menar med atelje. Det kanske bodde någon konstnär i huset förut som hade sin atelje här, eller så menar hon bara att det är en rätt liten lägenhet.
Personligen har jag inget direkt behov av én atelje. Jag har, trots min mammas konstnärliga gener och uppmuntran, inte blivit någon konstnär. Jag håller mig till musik på amatörnivå, och mina utsvävningar på gitarren får plats i min lilla ateljevåning.
Du kanske har sluttande tak? Det brukar vara det i ateljévåningar. Vill ha vill ha! Jag målar en hel del så jag tycker att jag förtjänar att bo i en sån, och höga fönster vill jag ha som man kan sitta i. Ateljévåning på ålidhem låter inte helt trovärdigt...inte ens våning skulle passa in här. Är nog mer troligt att det skulle vara en källarlokal som jag hade lånat nyckeln till av en ansvarsfull granne. Nå nå, musik är väl också konst!?
Siv. Bara det att hon heter Siv är fantastiskt. Hon kunde ha hetat Yvonne och då hade det ju inte varit samma sak.
Musik är definitivt konst. Och en ateljevåning eller en våning och en ateljé är bra för kreativiteten. Så det är bra att vi bor som vi gör.
kanina: Ja! Jag har underbart sluttande tak, och tre underbara takfönster därtill. Har bara ett vanligt fönster och det är tyvärr inte ett fint stort fönster med fönsterbräde stablit nog för mig. Men det är iallafall rätt fin utsikt.
Nej på ålidhem hittar man inga ateljevåningar. Det känns som att lägenheten måste frångå skokartongskonceptet för att klassas som atelje.
fröken: Precis! Yvonne är från en helt annan generation, som inte besitter den tveksamma, men samtidigt nyfikna, inställningen till dagens ungdom.
Och ja, musik är definitivt konst, och jag tror att min lägenhet faktiskt är bra för kreativiteten. Så på det sättet stämmer beskrivningen. Jag har börjat spela mycket mer musik sen jag flyttade hit, och det var dessutom härifrån jag startade den här bloggen. Takfönster, vinklar och vrår = inspiration.
Skicka en kommentar